näthat

Tips från Friends hur man kan förebygga mobbning:
Visa den som blir mobbad att du ser att han eller hon finns. Säg "Hej", ge ett leende, sätt dig bredvid ibland. Gå tillsammans till maten, fråga vad hon/han ska göra på rasten eller vad ni har för läxor. Lyssna om hon/han behöver prata. Det är de små sakerna som räknas. Det behövs inte så mycket för att någon ska känna sig både bättre och gladare.
-
Visa att det är beteendet det är fel på - inte personen!
Tänk på att även en mobbare kan vara osäker och må dåligt. Mobbaren behöver precis som alla andra människor bli sedd och hörd. Med andra ord kan det faktiskt hjälpa att vara schysst även mot den som mobbar genom att exempelvis le mot, hälsa eller prata med! Samtidigt ska man självklart vara tydlig med att man inte tycker att det är ok när den mobbar. Visa att det är vad den gör som är fel och inte att det är personen själv det är fel på! -
Skapa god stämning!
Något som är viktigt för att mobbning inte ska uppstå är stämningen i gruppen. Är det roligt att gå i er klass eller förening? Tror du att det är så för alla? Finns det hårda grupperingar och är det vanligt med sånt som skitsnack, hårda ord och taskiga skämt? Om det är så är det viktigt att göra något åt saken. Prata med de vuxna om hur ni har det och arbeta för att istället få en god sammanhållning och vi-känsla. Det enklaste sättet brukar vara göra roliga saker ihop. Ni kan till exempel göra samarbetsövningar, roliga lekar eller ordna en fest, pick-nick eller liknande. Det viktigaste är att alla är med och känner sig delaktiga. I en grupp där alla känner varandra är man oftast trygg och inte lika rädd för olikheter. -
Säg ifrån!
Det finns massvis av sätt att säga ifrån på. Bara genom att visa att du inte hänger på mobbarna när de är elaka mot någon säger du ifrån. Du är en förebild när du är en schysst kompis som visar att du inte ställer upp på mobbning. Ett bra sätt att säga ifrån är att prata med en vuxen. Det är inte att skvallra - mobbning är olagligt! Du gör både den som blir mobbad, mobbaren och gruppen en tjänst. Ett annat bra sätt är att ta hjälp av kompisar. Tillsammans blir ni starkare. Ni kan starta ett positivt grupptryck genom att visa att ni inte ställer upp på mobbningen och sedan få fler och fler på er sida.
Det viktigaste är ATT man gör något - inte hur!
Hur man säger ifrån beror på person och situation, alltså vem man är och vad som händer. Om ens kompisar pratar skit kanske man vågar säga ifrån själv men om man ser några som slår någon är det bättre att hämta en vuxen. Det viktigaste är att göra något. En mobbningssituation löser sig sällan av sig självt. Om du gör något har du möjlighet att förändra en annan människas liv.
Tänk på
att inte gå och bära på andras problem så att du själv mår dåligt. Prata med en vuxen!
Gjorde jag rätt val?

sometimes life is hard

En mystisk väska..

Girl model
Varför mitt liv varit upp och ner vänt..
Vila i frid Fadime - 10 år sedan..

Idag är det 10 år sedan Fadime blev skjuten av sin pappa.
Taget från wikipedia:
21 januari 2002 i Uppsala mördades hon av sin pappa.
Både Fadimes pappa och bror var sedan tidigare dömda för att ha misshandlat och hotat Fadime.
Hon hade under hösten 2001 hållit ett tal i Riksdagen under ett seminarium om våld mot kvinnor, där hon berättade om hur hennes familj hade förändrats sedan de flyttat till Sverige, hur hennes manliga släktingar hade börjat vakta henne för att de inte tyckte om hennes "västerländska" sätt att leva. Fadime hade även vid flera tillfällen framträtt i media, bland annat i flera TV-program, där hon berättat om sin utsatta situation.
Trots faderns och broderns dödshot satte sig Fadime 21 januari 2002 på tåget från Östersund mot Uppsala. Hon hade en stor resväska med sig då hon skulle resa till Kenya i ett halvår och därmed avsluta sin praktik på socionomutbildningen. Innan hon åkte ville hon säga farväl till sina småsystrar och mor. Fadime kom till sin syster lägenhet vid fyratiden på eftermiddagen. De såg på TV under eftermiddagen och vid 19.15 kom Fadimes mor till lägenheten. De kramade om varandra, låste dörren och väntade sedan på att yngsta systern skulle komma hem från Friskis & Svettis.
Efter ett tag ringde det på dörren och de trodde att det var yngsta systern som kom. När Songül tittade genom dörrkikaren såg hon Rahmi Sahindal. De vågade inte öppna dörren trots att han ringde på flera gånger och efter en halvtimme blev det tyst i trapphuset. När Fadime senare skulle lämna lägenheten för att åka till sin kamrat för att sova över öppnade hon dörren och mötte då sin far. Han riktade en pistol mot henne, tog tag i hennes hår och avlossade två skott. Det ena skottet träffade Fadime i pannan och det andra i käken.
Hon vägrade att gifta sig med sin kusin.Jag tycker detta är helt sjukt att man ska mörda sin dotter pga att hon var kär i en svensk kille. Alla ska få bli kära i vem man vill för kärleken kan man inte själv styra spelar ingen roll om det är en svensk/utlänsk , alla har rätt till att gilla vem man vill och det ska ingen annan bestämma. Jag hoppas att Fadime har det bra i himmelen. För er som undrar så fick fadimes pappa livstid, hoppas han sitter där förevigt för det förtjänar han den sjuke jäveln.
Vila i frid! ♥
barndomen
Vi hade besök hemma hos oss , vi fikade med chokladkakor och man blev ganska kladdig av dom kakorna.Efter fikat lekte jag på mitt rum när min lillasyster kommer in bara tröja och blöja , hon var kanske 1,5 år?Hon kom med kladdiga händer och jag gick fram till henne och sa : - Men har du ätit kakor din busunge ! och slickade av "chokladen" som jag då trodde att det var tills jag fick känna en jävligt stinkade doft&smak och doften var BAJS.Jag hade alltså bajs på tungan fyfan..jag sprang ut i hallen helt grön i facet och kräktes i pappas träningsväska som låg i hallen.Gissa om det blev kaos här hemma?Haha inget jag gärna gör om..FYFAN!

Sjukt?

Kolla?!Dom alla har exakt samma kroppar och står exakt likadant!Sjukt att dom redigerar kropparna...tycker det är hemskt att man gör så.
Hittade bilderna på hm.com
En dröm.
Hoppas verkligen att jag får åka till något land när jag blir äldre och hjälpa folk som är svårt utsatta.Att hjälpa andra skulle även jag själv må bra av.♥

En så himlans fin liten flicka.
bilder från google.
10 år sedan..

googlebild.
Basket.
Tänkte berätta om min tid som basketspelare.
För 6 år sedan.Det började med att en vän skickade ut lappar i skolan om ansökan att börja på basket i ett helt nytt lag.Jag nappade inte direkt , utan jag gick ju på fotboll då så jag tyckte inte att det passade just då.Men sen efter några månader började jag tänka mer på det och blev sugen att prova!Så jag gick dit och provade, jag tyckte att det var superkul!Så jag började träna mer och mer med det laget som då hette Kvarngärdet.Det funkade att spela både basket & fotboll samtidigt!Vi spelade massa matcher och var ett härligt gäng som hade det superkul tillsammans!Åren gick och basketen började tas mer och mer på allvar.När jag gick i fyran och sen sexan och sen sjuan fick jag priser som årets spelare.Jag fick ju det i år också alltså sjuan.Det har stärkt mitt självförtroende väldigt mycket genom åren som basketspelare!Jag har blivit lika glad varje gång som jag har fått dessa priser.I femman bildades två stadslag men ändå så hade vi kvar breddlagen, jag trivdes jättebra i båda lagen!Jag har verkligen fått vänner för livet genom basketen.Sen förra året så försvann breddlagen och då var bara stadslagen kvar . Vi har spelat en massa cuper och turneringar.Förra hösten slutade jag med fotboll för det krockade hela tiden med matcher och träningar så det gick helt enkelt inte att spela både basket & fotboll.Men jag trivdes lika bra i stadslaget som i breddlaget!Men sen förra vintern har jag inte känt den där spelarglöden eller vad man nu ska säga.Det kändes/känns inte lika roligt som förut och det är absolut inte pga laget eller något utan det är själva sporten.Jag slutar absolut inte för att vi slår ihop lagen,utan för att jag helt enkelt har tröttnat på basket.Nu har jag lagt av med all sport och slutat i basketklass , jag trivdes jättejättebra i den förra klassen , men jag vill ju sluta spela basket så då gick det inte att gå kvar,men kommer sakna er alla i den gamla klassen,även om jag trivs bra i min nya.Ja,det här är bara en liten del av min baskettid, jag kan inte skriva allt , då skulle mina fingrar ramla av.Men basket kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta, och alla basketminnen kommer jag aldrig glömma!
-Vi har svettats,gråtit och skrattat tilsammans , vi har gått igenom så mycket tjejer!Ni kommer lyckas så bra i era basketkarriärer tjejer!Jag önskar er all lycka!Ni är bäst!♥ kram till er alla !-
/Josefine 51#
Tänder ett ljus för Norge.



Vad jag tycker om hatet mot Rebecka Black.

bild från google.
ENGLA.
Jag kommer ihåg år 2008 då jag kollade på nyheterna på tv,jag såg en bild på en flicka som cyklade och då berättade dom att hon var försvunnen.Någon/några dagar senare så hörde jag att hon hade blivit mördad..jag mådde dåligt av detta i flera veckor efter..hon var ett år yngre än mig..och hon hade blivit mördad av någon jävla idiot , jag såg nu på hennes begravning på youtube och då fick jag tillbaka tankar som jag hade då när detta hände.
Vila i frid Engla ♥
Låten om Engla...



